Jag tycker den rådande västerländska kulturen har förlorat de glädjande känslorna och att vara social som standard. Det är istället känslor av likgiltig och rädsla.Materiell och kulturell framgång rättfärdigar en sprudlande och självsäker personlighet.De som har den personligheten utan dessa ses som konstiga. Individerna blir förblindande av att inte göra någon illa till mods så stagnation av effektivitet skapas och föråldrade institutioner får fortsätta finnas kvar.Produktionen är viktigare än innehållet. Höjer man rösten och yttrar sitt missnöje ses man som cynisk. Förslavande av pengarna så är alla tysta då de ej vill vissa sitt missnöje. Opportunistisk vill de ha kvar sitt arbete. Ge mig löneförhöjning så är jag tyst och belåten. Alla vet att det som betyder något är relationer och lycka. Ändå så spenderar den rådande kulturen på att göra oss ensammare och olyckligare. Teknologin utvecklas och tron på mätbarhet och kalkyleringar kan ersätta intuitionen ökas. Kulturellt har det vart ett materiellt lyft från misär till trygghet. Låt oss skapa en rikedom till alla och vi kommer fortfarande se känslor av likgiltighet och rädsla.Det verkliga förändringen är när vi börjar med det innerliga arbetet som kan ersätta de fabricerade stunderna av film, bersusning och tv tittande.
English 
Svenska