Jag var ute och gick och det var stekhetta betong bitar. Jag kände att jag kommer bränna mina fötter då jag inte hade några skor. Skorna hade jag glömt på en bänk som hade flingor och hjärtan som dekorationer. Ibland undrar jag hur jag kan vara så vimsig att jag kan glömma bort mina egna skor på en bänk. Därefter slog det mig som en snöstorm på en kall december dag norr om polcirkeln.
Jag hade ju blivit erbjuden fotmassage och såklart kunde jag inte tacka nej då mina fötter bultande av den stekheta betongen som hade en brännande hetta.
Det var inte en person som erbjöd mig utan det var en fritt främmande varelse från en annan plats.
Det hade två händer och två fötter sen var det oklart.
Det bjöds på en härlig iskall dryck och efteråt så skrattade jag hysteriskt.
Skrattet var så smittande att mitt nyckelben knäppte till sig och PANG.
Det small I mitt nyckelben och jag gillade det.
Efter upprymdheten hade jag en ständigt skratt att magont var en faktor.
Det gjorde ont i min mage.
Magont, hade gjort att jag hade glömt mina skor…
Nu snöar det och det är väldigt oväntat då platsen är där betongbitar är stekheta.
Vi får kalla det magi, vit magi.
