För att förtydliga vikten av social status tar jag detta exempel.
Du är en hemlös person som får sova på gatan. Hur tror du dina vänner och familj kommer reagera ?
Det första du kanske tänker är att det skulle aldrig ha hänt mig. Även om du inte skulle haft råd att betala dina kostnader så skulle dina anhörigas hjärtklappningar vart så starka så de självklart skulle räckt en hjälpande hand.
Så vi måste vara hypotetiska och fantisera att du inte har familj eller vänner som ställer upp.
Skamen hos anhöriga skulle vart enorm. De som är dina vänner eller din släkt skulle ha en nervpirrande känsla och blivit själv rädda att bli dömda. Kanske skulle de bli rädda att folk skulle titta snett på en eller till och med säga :
”Vad gick fel med er son ? Han som var så duktig och nu är han på gatan och hans blick är bara fylld av skuggor av det tidigare livet”
Fantsiera vilken skam de skulle känt.
Nu föreställ att du är den misslyckande sonen. Skulle du verkligen kunna stå rakryggad i samhället och bevara din självrespekt ?
Såklart behöver det inte vara så extremt det kan räcka med att man arbetar med ett låg avlönat arbete och släktingar och vänner kan ha en skam.
Och när du får frågan från en främling :
” Vad jobbar du med ?”
Skulle du kunna stå rakryggad och berätta att du fick en av sveriges lägsta timlöner ?
Många skulle förfina lite för att låta bli att tårar börjar rinna ner från ens kind.
Men egentligen, spelar det någon roll vad andra tycker ?
Kommer din verklighet att du har sveriges lägsta timlön förändras för att du förfinar sanningen ?
Fortsättning följer…
